hugger i sten

Klockan ringde kvart i sju hos mormor imorse, var ganska pigg trots tiden på dygnet. Morfar skjutsade ner mig till stallet cirkus halv åtta. Knoppade och borstade Zabina, startanmälde, klädde på mig...Ja ni fattar. På framridningen som jag lade i ridhuset där det var minst hästar (var själv mest hela tiden) så fick jag massor med hjälp av bästa Malin. Zabina kändes hur fin som helst, satt och kände mig som en riktig dressyrryttare ett tag där. Hade ju lånat grejer av halva stallet så vi såg nog ganska proffsiga ut i pikeurkavaj och säterschabrak också ;-)
 
Gick ner på ridbanan sen när det snart var min tur och skrittade lite. Inne på banan, jaa... Vill typ fortfarande inte prata om det. Den där underbara känslan från framridningen var borta och jag fick slita som ett djur för att få henne att röra sig framåt. Så tråkigt, och det är inte så lätt att få rutin på det när man aldrig tävlar heller, är inte så lätt att få åka ut med skolhästar. Resultatet struntar jag egentligen i men själva prestationen är jag otroligt besviken över. Jaja, inte mycket att göra. Och alla andra verkade mycket nöjdare än vad jag var. Red iaf hela programmet och kämpade på. Så jag försöker vara nöjd. typ.
 
 
 
Dom har spelat winnerbäck en massa imorse så blev lite smittad. Är inte alls förtjust i honom efter den jobbigtråkighemska spelningen på P&L men den här låten uppskattar jag faktiskt lite!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback