jeennyjohansson

Har ni tänkt på hur snabbt tiden gått på sistone? Dagarna går i ett och helgerna försvinner snabbare än du hinner öppna chipspåsen till fredagsmyset. Att tiden går fort innebär också att framtiden kommer närmare och närmare, och med framtiden menar jag höstens alla äventyr.

 

Har de senaste dagarna för första gången vågat hoppas lite på att allt kommer ordna sig. Vem är det som säger att jag inte kan få både fredrik och utbildning? För hur roligt vore det inte att flytta tillsammans med den som betyder allra mest, istället för att kasta sig ut i livet helt själv? Sen att det bara finns en enda stad i detta avlånga land som erbjuder båda våra program är kanske inte optimalt men det är väl bara att hoppas att vi båda kommer in, right?