låg inte på topp igår
Hopptränade igår vilket resulterade i en otäck avramling och en rädd ryttare. Zabina var alldeles för mycket häst för mig, var som att sitta på en bomb. Jättetråkigt verkligen då jag inte tränat på länge och sett fram emot det. Avslutade träningspasset med att hoppa hindret jag ramlade av på nedsänkt till 30-40cm för att få bort den obehagliga känslan jag hade efter avramlingen. Då var hon fin och hoppade riktigt bra, det var ju på tiden... Ska hoppa idag också, får hoppas att det går lite bättre så jag inte hamnar i en ond spiral.
Åker hem efter stallet ikväll eftersom morgondagen bjuder på universitetsbesök i Uppsala, uppstigning före sju.
Känns som om vi sjönk tillbaka tusen steg igår.. Behöver nog en comeback så jag kan eliminera den här känslan, tänk att det är så lätt att glömma alla framgångar vi haft. Alla rosetter som hänger på väggen, alla klockrena rundor vi satt, att vinna KM, att rida omhoppningssvängar för första gången med en häst som ställer upp till 100%. Det är dem gångerna man ska komma ihåg, inte en träning som gått åt skogen.
Kommentarer
Trackback