känslosnack

Försöker att hålla deppmode borta just nu. Är i början av fel vecka, har bytt ppillersort till en annan hormonsammansättning, fredrik är ute och roar sig med sina hockeykompisar. Så förutsättningarna är kanske inte ultimata.
 
Jag har aldrig hållt det hemligt att jag inte alltid mår så jättebra, skulle vara under högstadietiden i så fall. Men jag har alltid varit en sån som gråter, en som pratar av sig. Ofta har det varit rena spöken, men det har också funnits saker i mitt liv som inte varit så jävla lätta.
 
Det senaste året har dock varit annorlunda i mitt huvud. Jag har haft mycket färre ensamma nätter där jag bara gråter och gråter utan egentlig rim och reson, gråter över allt som jag hatar med mig själv och mitt liv. Däremot har jag blivit otroligt känslig och ofta känt mig ganska tom. Det har alltså blivit bättre, men ändå inte bra på ett annat sätt. Jag kan knappt dricka alkohol utan att gråta eftersom det förstärker alla känslor så mycket. Jag är så otroligt beroende av Fredrik för att må bra ibland att det blir riktigt jobbigt.
 
Jag vill verkligen ändra på en del av det här. Och jag jobbar på det som fan, förra helgen klarade jag mig nästan till stängningsdax på krogen innan jag bröt ihop. Har som jag skrev innan bytt ppillersort med start idag och ska även gå och prata med en kurator på tisdag och se om jag tycker att det ger någonting. Jag vill verkligen inte vara så känslig som jag är just nu, det kommer bara sluta med att jag blir ordentligt sårad.
 
 
 
Wanna tell you i'm alright, wanna say i'm not in pain
But i would just be telling lies, i'm not okay

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback